I dagarna som passerade besöktes ett seminarium om grön infrastruktur(*). Detta är ett begrepp som likt ”ekosystemtjänster” innehåller så att säga väldigt mycket…, men i den här branschen faktiskt centrala och mycket viktiga frågor. Vad skiljer då detta begrepp från renodlad ”green washing” i t.ex. en kommun med en befolkningsökningstakt, som drivs ivrigt, och är i magnituder? Det får du läsare av denna enkla blogg fundera kring…
Hursomhelst genomförs konkret arbete om grön infrastruktur inom Connectivity Conservation Specialist Group under Internationella naturvårdsunionen (IUCN), och inom Conservation Corridor med flera.
En specifik fråga inför kommande svensk vinter, inte minst i t.ex. en storstad som Stockholm, med flitigt nyttjande av dubbdäck, är trädens inverkan på luftkvaliteten. Väg- och trafikforskningsinstitutet (VTI) har gjort studier kring detta. Självklart handlar det främst om den gröna biomassans inverkan… och lika självklart framgår dess positiva effekt på eliminering av luftföroreningar (med viss passus för olika instängningseffekter av avgaser i gaturummet, exempelvis trottoarer). Kapitel 3.2 och framför allt 3.3 rekommenderas:
(S. 28) ”Barrväxter har i Freer-Smith et al. (2005) betydligt högre depositionshastigheter än lövträd. Under
vintern är den deponerade massan av grova partiklar på barrväxter ca 10 % av massan på sommaren.
Skälet är antingen färre grova partiklar i vinterluften eller att kallare barr ger lägre depositionshastighet
för grova partiklar (Freer-Smith et al., 2005). Även Beckett et al. (2000) visar högre
deposition på barrträd (tall och cypress) än på lövträd (lönn och poppel), där ca 1 μm diameter
saltpartiklar har studerats i vindtunnel. Vindtunnelförsök visar också att deposition på enegrenar är
större än på tall, men ger samtidigt större påverkan på vindfältet (Lin et al., 2012). I vindtunnelförsök
tvingas dock luften att passera genom vegetationen vilket inte alltid är fallet i utomhusmiljö.”
Källa: Review artikel, Vegetationens inverkan på luftmiljön, Sara Janhäll, VTI 2015 (svensk version)
Således är det inte långsökt att sluta sig till att ”barrskogssamband” nära urbana miljöer är oerhört viktiga för att filtrera luft och moderera klimatet året runt! Ett gott exempel är Stockholms gröna kilar (Forest connections into Stockholm city). Grön infrastruktur i form av våra stående mellansvenska blandskogar är generellt en oerhörd tillgång (inte bara som massaved för 270 kr/m3). Det är knappast troligt att planerare och beslutsfattare som beredvilligt tillåter nedhuggning av dessa skogar längs motortrafikleder för gigantiska områden (magnituder av kvadratkilometrar) med stora fyrkantiga lagerhus ärligt talat inser vad de håller på med. Utvecklingsivern betvingar signifikant grundläggande vetenskap i beslutsområdet! Dessutom: många av lagerlokalerna är inte ens uthyrda. Vart, hur och exakt när kompenserar dessa aktörer för sina ingrepp i fungerande ekosystem som tjänar oss människor väl!? Är det ”frihet under ansvar”, d.v.s. den frivilliga vägen, som den svenska skogsbruksmodellen tillämpar, som gäller?
Återigen kan bara konstateras ett pågående fattiggörande av den natur och det landskap som vi stolt byggt detta land med. När ska det bli en signifikant vinst i att investera i konkreta miljöförbättringar som ger långsiktigt hållbara värden? Bättre luft, mindre buller, modererat lokalklimat, renare dagvatten et.c. Arbetet fortsätter… Varför finns det inte fler som jobbar med dessa frågor? Varför läggs det i jämförelse inte större resurser på detta? Det är en global komplexitet, men den som vågar, agerar och är intelligent, kommer bli vinnare… !
Vegetation change, high mountain growing Scotts pine (Pinus Sylvestris) nowadays spiring at approximate 1150 m above sea level, lat 62.4 deg N. The same specie serves us at lower altitudes with air to breathe, less particles in traffic environments and comfortable local climate. And not the least: Pure beauty! (Photo Hans Bärring, 2017)
(*) Great explanation from abroad what Green Infrastructure traditionally means and really is can be seen here:
|
|||