Den första kontakten med skogsbete
En tidig kulturell kontakt med betesdjur på skogen är givetvis genom vår berättartradition – vår kulturskatt av sagor. Dessutom har många av oss under uppväxtåren fått höra berättelser från vuxnas turer ute i markerna… Ibland spännande berättelser om färder på avlägsna hjortronmyrar när kor helt plötsligt råmade i fjärran. Ibland, som barn, höjdes spänningen i berättelsen när den gled in på det mer okända och spekulativa… Det gav utrymme för fantasin… Skogen blev spännande och lockande. Här fanns utöver goda smaker ju även upplevelser och äventyr!
En konkret erfarenhet från kor på skogen var vid utstakning av Storandens naturreservat i Uppland med Naturskog AB. Det är mäktigt när korna springer undan… de har ett helt annat förhållande till vad som är hinder och svårgenomträngliga snår än vår egen.
Skogstrakter ett par mil nordost om Arlanda. Korna drar sig undan och sätter fart bort, in genom de täta snåren.
Skogsbete – vad det handlar om
Skogsbete hör idag till kategorin skogens övriga värden, d.v.s. allt som skogen direkt och indirekt kan ge oss människor utöver timmer, massaved och biobränsle. Ett konkret exempel på värdeökning för enskilda skogsmarkägare genom nutida och framtida matförsöjning! Man kan på god grund tycka att denna typ av verksamhet ligger helt i linje med regeringens (och riksdagens) målsättning att fram till 2030 öka den inhemska livsmedelsproduktionen inklusive konkreta åtgärder (oavsett stridigheter kring andelen ekologisk produktion)!
Vi finner anledning att hålla lite koll på utvecklingen inom området skogsbete eftersom det inte bara handlar om levande landsbygd, vårt kulturarv, enskilda människors försörjningsmöjligheter och stolthet i sin bygd, biologisk mångfald, utan om att ta vara på kunskap! Och kunskapen finns delvis i vår kulturhistoria, inklusive det anrika fäbodbruket. Skogsbete diskuteras i bl.a. i följande skrifter som ingår i det här företagets skogsbibliotek:
- Skogskomitén år 1896 (förslag på inskränkningar i utmarkernas nyttjande)
- Norrland, Natur, Befolkning och näringar, 1942 (jakt och utmarkernas nyttjande)
- Handbok i Svenska jordbruket III, 1861
- Anvisningar i skogsbruk, 1946
- Lagstiftningen ang vård af enskildes skogar, samt anvisningar för skogarnas skötsel, 1904
- Skogsskötseln och dess förutsättningar, 1923
- Skogsskötsel, handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog, (andra uppl) 1922
- Skogsskötsel, handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog, 1914
- Skogshushållning, 1907
- Handbok i skogs-skötsel, (andra uppl) 1877
Forskare som idag arbetar med frågor och modern kunskapsförsörjning inom detta område i Sverige är bl.a. Karl-Ivar Kumm och Adam Felton. Och det behövs modern forskning, för t.ex. Silva Boreal (databas över svenska skogsodlingsförsök) ger ingen träff på ordet ”skogsbete”. Men frågan är av vikt, det behövs flera småskaliga möjligheter att leva på sin mark och på ett sätt som gagnar naturens mångfald! Feltons forskning visar t.ex. på att senarelagd avverkning är av stor vikt för att vitalisera hårt trängda naturvärden (här populär sammanfattning från , Volume 46, Issue 3, pp 324–334). I samband med konferensen för biosfärkandidat Voxnadalen besöktes och studerades just olika typer av skogsbetesskogar. Ett fantastiskt exempel på fin biologisk mångfald gavs i en av korna omtyckt skog, tillika en av ytterst få +80-årig skog som påträffades (tyvärr givetvis avsnitslad för slutavverkning):
I stor och gles äldre skog och med skogsbete – där jagade lappugglan. En fantastisk syn! Lappugglan, en skogens urinvånare!
Jämtlands län – en förebild på att framhålla lokal matkultur och -produktion med goda exempel från Skogsbete
Att ta vara på denna kunskap har man förstått i Jämtland, som har kommit långt med att lyfta fram och produktifiera sin lokala småskaliga matproduktion. Ett utmärkt exempel är Magasinet Creative gastronomy som distruberas till besökare i landskapet. Se sid sidan 118 och framåt. Där ges en utmärkt presentation av gårdar som har ”det där lilla extra” och med ett långt gående tänk och skicklighet kring hållbarhet inklusive kulturell hållbarhet – något som för övrigt Norrmännen ger ökad tyngd åt i ordet bærkraft (*). Norge, Jämtland, Härjedalen… det känns igen. Exempel på en av dessa gårdar, företagare, som presenteras i Creative gastronomy är Per-Hans Lantbruk i Hede. Det är en gård som framgångsrikt använder sig av skogsbete.
Korna och tjuren betar av fäbodvallen under ett par veckor och får här lite extra foder.
Borde inte alla län i Sverige ha en sådan här matguide som ovan nämnda magasin? Eller varför inte en nationell variant kring detta tema och med motsvarande utnämning lik den som görs för ”Årets miljökommun” (utifrån olika ingående grundkriterier i just bärkraft och hållbarhet). Och varför finns inte fler stora matbutiker liknande de i Jämtland som har ett speciellt ”Jämtlandsrum” där lokalt tillverkade och hållbara, bärkraftiga produkter lyfts fram? Nåväl, arbetet fortsätter och ett bra exempel på det är Smakriket.
Tjuren är i bås, ska strax få åka iväg till fina kor som väntar i en annan besättning ute på skogen.
Skogsbete passar självklart lite olika
Skogsmarken passar olika bra för skogsbete men djuren är duktiga på att själva hitta grässvål, som passar. Några typer av skog som kan lämpa sig för skogsbete är:
- Mogna gallrade blandskogar
- Slutavverkade skogar / hyggen
- Naturskogar eller kulturskogar i övergångsfas, där markägaren av olika anledningar är intresserad av den milda och för biologisk mångfald ofta gynnsamma störning som ett skogsbete som en mindre grupp djur utgör
- Markägare som är intresserade av att behålla en viss del av den ärvda bondeskogen och tillämpa hyggesfritt skogsbruk
Skogar som å andra sidan kan ta skada av för högt betestryck är:
- Nygallrade granbestånd på (just det) före detta skogsbetesmark där skavsår på ytliga rötter kan ge upphov till (påskynda) rotröta
- Skogar med hårt driven barrkultur, t.ex. mycket inplanterad gran
- Hårt markberedda hyggen där plantor satta i den sluttande mineraljorden inte har stöd i sidled (markberedningsdiket)
Hårt markberett hygge. Markberedning på detta vis medför en större risk för bl.a. erosion. Skogsplantorna i de djupa fårorna, den blottlagda mineraljorden, har sämre stöd i sidled och på så vis mer utsatta för tramp de första cirka fem åren.
Var det för övrigt någon som gnällde på att skogsbete orsakar skador på skogsmarken? Nä, va bra, vi måste ha hört helt galet! Tänkte väl det.
(*) Bärkraftig kontra Hållbar utveckling (Se defintion enl Tema Nord 1995:501, ”Nordisk Naturvård – möjligheter och problem”, kapitel 3.1)