Det här företaget baseras på nära nog en (1) grund, nämligen skogen. Den stora stående skogen och dess fantastiska värden; som finns därute. I allt detta har vi fått lära oss att Nyckelbiotoper är något positivt. Skogsstyrelsen håller nu på med morgondagens nyckelbiotopsinventering. Ett regeringsuppdrag. Vi har skickat några enkla synpunkter. Det finns glädjande nog relativt gott om skickliga proffs i detta och samtidigt en signifikant mängd markägarintressen med så att säga ”dieseln på tomgång och knappt halvvägs öppna, viftande skorstenslock…” som sätter en nätt liten press på skogens tillvaro och dess uttolkare. En signal och åtföljande beslut i fel riktning kommer få konsekvenser för de sista någorlunda orörda skogarna i Svea rike. Det är infernaliskt! Det låter måhända drastiskt, men denna infallsvinkel finns och skall icke förnekas! Vi människor måste sköta oss, så enkelt är det. Hoppas det här företaget lyckas någorlunda väl…
Så vad skriver vi? Som sagt i all enkelhet: ”Först och främst. Nyckelbiotoper (NB) är något i grunden positivt och vackert: Det är en av mänsklighetens strävanden att minimera negativa effekter av det vi på olika sätt skördar från naturen. De berikar och ger möjlighet till spännande upplevelser.” Bla bla bla… Och så vidare. En bild säger mer än tusen ord – skogens lunga, Lunglav, oerhört vacker:
Internationellt finns ”High conservation value forests” som är inkorporerade i FSC, skogscertifiering. I Sverige finns Nyckelbiotopsbegreppet, som också är inkorporerat i FSC. Alltså näringens egna miljöåtaganden för att garantera en hållbar verksamhet. Så allt gnäll från näringen, t.ex. krav på att Nyckelbiotopsinventeringen är avslutad et.c. sticker minst sagt ut negativt. Om inte annat direkt ologiskt och ovetenskapligt! Men som i ett annat sammanhang sades av självaste Vattenfalls kommunikationschef (en före detta ballerina!) under ett möte för alumner (hösten 2015), ”de stora företagen är bra på att köra på, de ändrar ofta inte riktning förrän lagar och regler förändras och det arbetet åstadkoms sällan av företaget”.
Utan av deras lobbyister, blir den stilla tanken och reflektionen…?!
Bordet är nu dukat. Den ena korpen efter den andra dimper ner på dysterkvisten på den ännu kvarstående gammtallen… Se till exempel tidningen Land och skogsbruk, 10 nov 2017, ”Så ser de andra bolagen på Nyckelbiotoperna och FSC”. Det är pinsamt att näringen och den största exportindustrin i Sverige ska behöva ha sådana här interna slitningar fortfarande efter 40 år som begreppet nyckelbiotoper sett sin dager. Men, tydligen är vi inte bättre än så i skogshuggarnationen Sverige. Arbetet kring hållbarhet och långsiktigt fungerande ekosystem måste fortsätta med höga ambitioner för vi har få anledningar att skryta över vår förträfflighet när det gäller high conservation value forests.
(*) Enl Skogsstyrelsen är Nyckelbiotoper ursprungligen ett Svenskt begrepp som spridits till grannländer i Norden/Baltikum, beskrivet i Scandinavian Journal of Forest Research:
Timonen, Jonna , Siitonen, Juha , Gustafsson, Lena , Kotiaho, Janne S. ,
Stokland, Jogeir N. , Sverdrup- Thygeson, Anne and Mönkkönen, Mikko(2010)
’Woodland key habitats in northern Europe: concepts, inventory and
protection’, Scandinavian Journal of Forest Research, 25: 4, 309 – 324