Uppdatering i klimatfrågan genomförd till belåtenhet. Arbetet och diskussionen kring skogens förmåga att lagra kol och lindra klimateffekten fortsätter! Det kan konstateras efter dagens seminarium hos Kungliga Skogs och Lantbruksakademin (KSLA) och internationella forskarseminariet:
Forests, Bioenergy and the Global Climate
Stressen som samhället alltmer upplever är på riktigt och klimatfrågan är en del av detta. Samhällsplanering för att tackla detta problem har bara börjat. Men frågan är hur beslutsprocesserna ska bedöma och förhålla sig till olika rapporter i just klimatfrågan. Behovet av svar är stort, men faktum kvarstår; forskareliten har inga entydiga svar på frågorna kring just skogens roll i klimatfrågan. En faktor som idag diskuteras och har tillkommit är ”Albedo” (*). I och med detta begrepp kommer lövträdens förmåga att absorbera ljus (energi) i en annan dager. En sak är säker, avskogning är klart förvärrande för klimatet, men det problemet har vi inte i de nordliga länderna i jämförelse med länder i sydliga breddgrader.
Vidare: Företaget har i dagarna lämnat in ett remissvar till Trafikverket gällande vägdragning, motortrafikled (Vägplan och MKB), södra Roslagen.
Fortsättning följer i allt detta. Företaget har kunskaper och erfarenheter av spektrala mätningar och dataanalys – vår breda utbildningsbakgrund är en stark fördel när komplexa vetenskapliga sammanhang måste bedömas.
Tack för att du har läst ända hit.
———-
(*) Albedo är latin för vit och innebörden av ordet i skogliga sammanhang är hur mycket (andel) av inkommande strålning som återkastas ut i atmosfären av träd. Öppna områden ökar det numeriska ”albedo-värdet”. Andra parametrar som styr ”albedo-värdet” är:
- Optiska egenskaper hos ytan (jämför t.ex. barr med olika lövträds blad och årstiden)
- Fördelning, position och mängd grön biomassa (lövverket)
- Snö
- Solhöjd (strålningsvinkel)
Kan ”albedo-värdet” lindra klimatförändringen? Och hur ska en skog skötas för att i sådana fall skapa största möjliga klimatnytta? Svaret på första frågan tycks vara JA! Och på den andra frågan tycks de mellansvenska blandskogarna stå relativt väl rustade för att möta denna utmaning i ett skötselperspektiv – vilket är positivt eftersom blandskogar ofta har många andra positiva värden, socialt och för biologisk mångfald. Täta (en- eller flerskicktade) blandskogar har relativt lågt ”albedo-värde” och vidmakthåller ett gott skogligt lokalklimat (skogligt mikro-makroklimat, buffrar extremer, d.v.s. skapar resilience). En nylig forskarrapport (Frey et al. Sci. Adv. 2016) från H.J. Andrews Experimental Forest, Oregon, USA, visar också att gammelskogen (eng. old-growth forests) har större förmåga att buffra bl.a. värmeböljor som en följd av den globala uppvärmningen jämfört med den intensivt skötta skogen (produktionsskogen). Ett förväntat resultat. Men, en viktig forskningsfront för de stora svenska aktörerna ligger nu i hur kombinera skoglig tillväxt, produktion med största möjliga klimatnytta. Ett ständigt pågående optimeringsarbete inom svensk ”skogskultur” och -industri där naturen, skogsmarken, skattas i allt högre utsträckning utifrån att utgöra en långsiktigt trogen ekosystemtjänst, enligt den svenska skogsindustrin.