Företaget har tagit del av två skilda men centrala perspektiv på ekosystemtjänster – Ryssbergets respektive Svartbergets. Det första i samband med årets IALE-konferens om just denna rubrik.
IALE-konferensen handlade om urbaniseringens och exploateringens behov och konsekvenser. Hur kan ekosystemtjänsterna användas för att strukturera arbetet med och förståelsen för vad naturen ger oss? Ekosystemtjänster är ett begrepp vars innehåll man fram till nyligt tagit för givet. Ett exempel är Ryssberget som idag ägs av ett gigantiskt byggföretag. Ryssberget är ett tätortsnära ännu kvarvarande litet grönområde (en del av Svindersviken, Nacka kommun) och med mycket stor andel relikt hällmarkstallskog. Grönområdet är flitigt nyttjat av samtliga förekommande uttrycksformer för folkhälsa som skapas i naturmiljö. Hälsa – en extremt viktig komponent i en rad ekosystemtjänster som naturen ger oss!
Det andra perspektivet på ekosystemtjänster handlade om skogens vatten – Krycklan, Svartbergets försökspark, SLU Vindeln. September år 2016 var första gången som Hans Bärring besökte detta område och i samband med Krycklan annual summit. Men det var heller inte utan en skogshistorisk reflektion. År 1974 hade Ulf Bärring arbeten i bland annat detta område (se t.ex. ”Kulbäckslidens och Svartbergets försöksparker”, Institutionen för skogsföryngring, Nr 53, 1974). Tiderna förändras – så gör även forskningens inriktning och ramverk!
Frågor som årets seminarie gav en rad djupare svar på och kunskaper kring: Hur skapas och behålls en god vattenkemi? Vilken påverkan har egentligen klimatförändringen, liksom skogsbruket på skogens små begynnande vattendrag? Den viktigaste frågan handlade om kantzoner mot vattendrag. Hur nära en kantzon mot ett vatten kan aktiv skogs- och parkskötsel bedrivas för att inte (eller så lite som möjligt) påverka vattnet och avgörande biologisk mångfald?! En rad exempel och forskningsresultat från bland annat Canada visades. Även jordbruksaktivitet togs upp!
Detta är frågeställningar som kommer att öka i aktualitet i framtiden! I slutändan handlar det givetvis om vårt dricks och badvatten, liksom kvaliteten på och nivåerna av vårt grundvatten. SÖDRA skogsägarna har exempelvis kommit relativt långt i detta arbete. I all planerad skötsel ska stor hänsyn tas utifrån moderna data och kunskaper gällande våra vattens känslighet – om markägaren är med på noterna vill säga. Det görs nu genom en välutvecklad app utifrån laserdata där fuktiga miljöer framgår tydligt för såväl planerare som drivare. Världsnaturfonden WWF har också sedan flera år etablerat begreppet Blå målklassning (en viktig del av FSC – miljöcertifiering) för skogsbruket.